logoLMT Landala modelltåg

 

Min anläggning

Jag håller på att bygga en smalspårsbana i ett mycket begränsat utrymme. Känns det igen?

Det är den en smalspårsbana (600 mm) som går mellan en gruva och en hytta och ansluter till en annan smalspårsbana (891mm) och vidare ut i världen.

1 Projektets start

Under en semester i slutet av 1980-talet besökte familjen släktingar i Karlskoga. Dessa var mycket engagerade i hembygdsföreningen och eftersom både hustru och jag tycker om att bilda oss följde vi med på olika utflykter. En dag frågade vårt värdfolk om vi var intresserade att se en nedlagd hytta. Eftersom jag hade ett visst gryende intresse för industrihistoria svarade jag raskt ja tack

1.1 Hyttan i Granbergsdal

Vi färdades med bil till en plats ett par mil norr om Karlskoga som heter Granbergsdal. Där mötte oss en häftig syn. Ett byggnadskomplex som var byggd i olika material och med träbroar i olika plan, hundbanor och luckor. Hyttan låg i en brant sluttning alldeles bredvid en uppdämd sjö. Jag blev plötsligt intresserad av hur allt det jag såg hade fungerat.

G12

1.2 Dokumentation

Efter att ha samlat in material i form av hembygdsföreningens skrifter, skisser och beskrivningar var det dags att börja uppritning av hyttan. Det visade sig att det vara ganska komplicerat eftersom skalriktigheten i underlaget var något bristfälligt.



Bild%20Hytta%20plan
 

 


Jag tog tillfället att åka till Granbergsdal flera gånger för att mäta, fotografera och föra anteckningar. I skiss ovan ses en del av resultatet av ansträngningarna.

G03

En annan vinkel av hyttan

Familjen tog sin tid. Ritningsarbetet tog sin tid. Jag fick tillfälle att arbeta i Mellanöstern 2006-2008 och där startade jag på allvar mitt arbete med modellbygget.

Jag hade sedan flera år varit medlem i Smalspårsfrämjandet och hade tidigt sett möjligheten att i modell förse Granbergsdal med en smalspårsförbindelse till en gruva som jag i hemlighet hade döpt till Trollberget

1.3 Val av skala

Första frågan som jag ställde mig var: Vilken skala skall jag välja? Det blev som vanlgt en virtuell diskussion mellan tillgängligt utrymme och modellstorlek. Det var ganska klart att jag ville ha en 600 mm bana mellan Gruva och Hytta

Jag gjorde en analys av tillgängliga standards avseende spår och hjul samt deras förhållande till nedskalningen av verkligheten.

I skala 1/87 blir spårvidden 6,9 mm!! Det är ju nära Z-skalan. Jag gjorde en del försök att inventera marknaden och fann att den var kapitalkrävande och inte särskilt lämplig för konverteringar till H0. Min kropp (ögon, fingrar mm) passade också dåligt in i dessa små dimensioner.
Efter en del funderingar och beräkningar där jag studerade likheter mellan olika skalor kom jag fram till några speciella iakttagelser.  I tabellen nedan har jag jämfört kommersiellt tillgängliga skalor med de mått som ”mina” smalspår kunde ha.
Vissa förklaringar till tabellen kommer här:
1. EJ skall vara den normalspåriga järnvägen i området
2. BCJ är mitt namn på trefotabanan(891mm) i området
3. DCLJ eller senare DLJ är namnet på tvåfotabanan (600mm)

Tabell 1
                                          Tabell 2

Av färgkoderna framgår att H0 och S har den bästa överensstämmelsen mellan de olika spårvidderna och som läsaren kanske minns var ju H0 för litet. Kvar fanns alltså skala S. Nu inställde sig naturligtvis alla pessimister med uttryck som: ”S-skala!! Är du inte klok?!!  Det finns ingenting färdigt att köpa”, eller ”Du kommer aldrig att bli färdig om du ska göra allt själv”. Nu är det emellertid bara delvis sant. I USA och Nya Zeeland finns en ganska livfull S-verksamhet. Även UK har en del entusiaster. Materialet är dock inte särskilt lik svensk bergslagsmiljö.
Hur som helst – Jag gillar utmaningar, så varför inte?

1.4 Val av standard

Som en följd av resonemanget ovan valde jag standard som skulle ansluta så mycket som möjligt till existerande standards:

För min tvåfotabana valde jag 9 mm spårvidd. Hjul- och spårstandard finns både i NEM och NMRA. I fallet NEM finns skala N och H0e och i NMRA finns skala N och H0n30.

För trefotabanan valde jag NMRA skala Sn3 (med 14,5 mm spårvidd).

Det enklaste valet var självfallet normalspår(med 22,5 mm spårvidd) som har standard både i NEM och NMRA

2 Hyttan blir till

hytta2011

hytta20111

Läget dec 2011

2.1 Förberedelser

Under tankeverksamheten med dokumentation och val av skala, både spirade, exploderade och dog olika sätt att planera smalspårstrafiken kring hyttan. Flera olika mer eller mindre realistiska anläggningar skissades upp. Tyvärr kommer ju alltid verkligheten ikapp den som drömmer. Utrymme, tid och pengar är de vanliga problemskaparna för oss ”modellrallare”.

Det hela började i ett rum som blev "ledigt" när barnen flyttade till egna bostäder. Jag började bygga och hann nästan bli klar med hyttan och dess miljö då vi beslutade att flytta till en mindre lägenhet. Vad gör man då?
Jag hade turen att få plats i ett skyddsrum där jag på 28 kvadratmeter kan bygga vidare på min anläggning. Det har tagit tid att montera ner och flytta och inse att - det är bara att börja om. Under hösten 2014 börjar arbetet med att bygga upp Dunderhyttan och Trollberget

2.2 Trafikide’

De fiktiva järnvägsförvaltningarna DLJ och BCJ tillkomst och historia finns upptecknad på annan plats.

Från gruvan i ”Trollberget” går en smalspårig järnväg till hyttan som jag här kallar ”Dunderhyttan”, Järnvägen har koncession att transportera passagerare. Järnvägen har namnet Dunderhyttan Lindhult Järnväg med förkortningen DLJ. Vid Dunderhyttan som har en del bebyggelse finns en anslutning till ett stenbrott för svart diabas som finns i Lindhult. Till att börja med kan det spåret sluta i ett tågmagasin men kan senare utvidgas till ett helt stenbrott.

Vid Dunderhyttans station ansluter en 891-järnväg. Omlastning mellan gods- och malmvagnar samt transport av passagerare Denna järnväg går sedan mot Christinehamn, Bergfors och Carlslund och har förkortningen BCJ.